Öroninflammation och en stolt mamma 👍❤
Natten mellan torsdag och fredag vaknade Elise och skrek i panik. Hon bara skakade och skrek för allt vad hon hade. Det gick inte att få ur henne vad som gjorde henne så ledsen men efter en stund när jag frågade var hon hade ont så pekade hon på örat. Jag anade att hon hade fått öroninflammation så hon fick Alvedon och när smärtan släppte sov hon hel natten.
Hon vaknade efter Colin på morgonen och då hade det runnit ut en gul/brun vätska ut örat. Jag misstänkte att trumhinnan kanske spruckit så det var nog bäst att kolla med vårdcentralen. Hon var som vanligt annars, pigg och glad. Lite öm när jag tryckte in öronsnibben bara. Så jag tvekade lite innan jag ringde.
Jag fick en tid till henne och mamma följde också med. Läkaren visade oss till ett "öronrum" där de hade instrument till att titta i öron med. Han kikade först i det friska örat och kunde se att hon hade vätska däri. Men menade att det kunde bero på att hon är förkyld.
Sen i det örat som hon reagerat på kunde han inte se något alls för där var så mycket smuts i det. Så han förklarade på ett himla bra sätt för Elise vad han skulle göra. Använda en sug för att få ut allt och då kunna se bättre. Han visade hur den funkade på hennes hand och sen satt hon helt stilla under tiden. Inte ett ljud sa hon fast att hon måste haft rätt ont.
När läkaren sen tittade i örat kunde han se att trumhinnan spruckit och att där var en ordentlig inflammation i örat.
Så magkänslan hade rätt, fast att hon inte hade mycket till symptom på morgonen var det tur jag ringde vc. Hade det gått över helgen hade hon blivit ordentligt sjuk ❤
Hon fick utskrivet penicillin och öronproppar. Tre gånger om dagen ska hon ha penicillin och det är inte så populärt. Men det går fort och hon måste ju ta det.
