Maricas

Där togs det blodprov och veckan efter ingde läkaren och sa att det var celiaki Elise hade och skulle sluta äta gluten direkt. Han skickade intyg som jag skulle ge skolan och jag fick även en tid till en dietist 2 veckor senare. För att lära mig mer om det och få svar på lite frågor som han var mer insatt i.

Dietisten ringer upp mig och det första han säger är att han inte riktigt förstår Elise journal. Frågar hur mycket de testat henne osv. Jag berättar som det är att hon gjort ett blodprov och sen sa läkaren att hon inte ska äta gluten. 

Då berättar han att den läkaren gjort flera fel. Han skulle för det första inte få ställa diagnosen alls, för det gör man på barnmottagningen, eftersom Elise bara är 8 år.... Sen för att kunna ställa diagnosen så är det rutin på att man ska ha gjort minst 2 blodprov vid 2 olika tillfällen och sen även bekräfta att tarmarna är skadade av att ha fått i sig gluten med en gastroskopi samt biopsier! 

Så för att Elise ska kunna få diagnosen på riktigt måste hon då börja äta gluten igen! Kan tillägga att hon mått så mycket bättre under dessa 2 veckorna när hon inte ätit gluten. Så att säga till henne att stoppa i sig mat som gör att hon mår dåligt känns inte alls bra som förälder. Men det fick hon göra i alla fall för annars visar inte proverna rätt.

Jag litade inte alls på läkaren från vc så jag låg på och jagade honom för att kolla så att remissen verkligen blev rätt skickad, och skickad överhuvudtaget. Så jag ringde måndagen på höstlovet för att kolla, då var han ledig till torsdagen så sköterskan jag pratade med skulle återkomma när hon frågar läkaren. 

Hon ringde sen på torsdagen och berättade att läkaren skickat remissen så att jag bara skulle invänta att få brev från barnmottagningen. Så jag ringde till barnmottagningen veckan efter på måndagen för att kolla så den verkligen kommit. Nix ingen remiss hade inkommit så de rådde mig att vänta till i alla fall onsdag så att den skulle bli registrerad osv. När det var onsdag frågade jag igen och då hade den inte kommit ändå. Så jag ringde vc och frågade där. Sen ringde de upp igen och berättade att remissen blivit skickad till fel ställe... Men att läkaren nu skickat den till rätt. Så en extra vecka i processen som hade kunnat bli väldigt väldigt länge om jag inte kollat upp och jagat läkaren..

De lovade på barnmottagningen att höra av sig när remissen kommit och det gjorde de. Det tog några dagar sen kom det ett brev om att vi fick tid i slutet av december... 

Dagarna gick och Elise mådde verkligen inte bra. Hon va så förstoppad hela tiden och hade magra per osv. Trött och hängig. Så jag skrev till barnmottagningen på 1177 och frågade om det fanns någon möjlighet att de kunde skriva upp oss på en lista så att de ringde oss om det kom in ett återbud. De svarade sen att vi fick en tid redan dagen efter. Redan i mitten av december och det var jag så tacksam över. 

Läkaren vi fick va så himla bra sen dessutom! Tog oss på allvar och sa att hon gärna satte diagnosen direkt men att hon inte kunde för att Elise måste gå igenom processen med gastroskopi. Läkaren hade redan fixat så att det skulle komma en tid för gastroskopi till henne men i slutet av januari... Men ändå, det närmade sig ändå slutet på utredningen och vi hoppades att allt skulle gå vägen.

Veckan efter jul ringde min telefon och det var från barndagvården som hade en tid för gastroskopi redan den 11/1. Det var första skoldagen efter jullovet men bättre att få det gjort och det är svårt att få tider. Det svåraste just då var att se till att hon var frisk. Vi var alla sjuka under nästan hela jullovet så de sista dagarna innan gastroskopi såg vi till att hålla oss hemma. 

Så skönt! Äntligen slutet på den här processen till att Elise ska få må bra ❤️