Maricas

Hon grimaserar, tittar på en mer och lyssnar när man pratar och sjunger. Söker ens blick och emellanåt får man ett leende tillbaka. Viss av dagarna denna veckan har jag i princip bara ammat och burit runt på henne. Mycket närhetsbehov och ökningsperiod så blir det så emellanåt. Som tur är har jag fått sova på natten i alla fall så det är skönt. 

Roger började jobba i lördags så lördag till onsdag eftermiddag har jag fått rodda allt här hemma själv. Det har gått bra faktiskt men en utmaning ibland. Ena dagen när jag lämnade Colin på dagis så skrek hon hela gen dit och sen hem också... Visade sig sen att fast hon ammade precis innan vi gick så hade hon velat ha mer mat (då hade jag erbjudit henne det andra bröstet ändå direkt efter men då knep hon bara med munnen). En annan dag fick jag amma i busskuren när jag väntade på att Elise skulle komma med skolbussen, av samma anledning som ovan 🙈

Aja vi lär oss väl nån gång...